Marcus Berggren

Marcus Berggren Instagram – Jag anlände Falköping mitt på matta dagen och det var grått som när man vränger en termos.
Jag gick in till en av stans tusentals nödvändiga barberare och frågade ifall dom mot svenska kronor kunde göra nåt åt den objudna dreadlock som bildats i min nacke utav år av vågrätt leverne långt från kam. Det fanns en minst rysk kvinna med giftrött hår och hyresrätt i Skara som kunde ta sig an uppdraget. Med en forntida häcksax klippte hon av allt som väste och surrade i nacken på mig.
Jag gick ut på gatan. Skymningen hade smugit upp från under sitt brunnslock och allting såg ut som ett gammalt fotografi över nåt jag hade glömt.
Jag följde en skylt mot centrum.
Gata efter gata fulla av luft, tomma på människor.
Där ansiktet borde ha suttit på dom artfränder jag väl mötte satt bara vag hud och fler frågor.
Antingen är husen i Falköping väldigt fina eller så är kyrkorna mäkta fula men jag kunde omöjligt skilja dom åt när dom smög fram i drivor från alla kända väderstreck. På ett elskåp satt en lapp undertecknad några som kallade sig ”kväkarna”. Dom påstod att Jesus skulle komma tillbaka och göra kaos med oss.
Det lät spännande.
Efter ha gått i vad som kändes som minst två hela och rätt enformiga liv var jag framme vid stationen där jag hade börjat.
Hade det rört sig om s.k. ”lureskyltar”?
Hade inte Falköping ett centrum? Var stans skyltning ett sätt att påminna folk om att centrum alltid är där dom är… dom självupptagna jävlarna?
Dagen hade ställt många frågor men på raden där man skulle skriva sitt svar var det vitt som 59,09 procent av tangenterna på ett vanligt piano. Jag satte mig på en bänk och väntade på Jesus. Snart skulle han väl komma och börja veva. Hota med att hämta sin farsa. Det hade kväkarna sagt. En för mig tidigare okänd sammanslutning groddjur, gissade jag. | Posted on 08/Dec/2022 15:14:54