Marcus Berggren

Marcus Berggren Instagram – Det är nåt när snön lägger sig som ett bulligt hotelltäcke över världen som ger mig en mental karatespark raka vägen till ett klassiskt jullov.
11 år och redo för allt men helst ingenting. Ens förmyndare bara lediga på Jesus Krister själva namnsdag.
Två ostörda veckor av Worms World Party, Nirvana på brännskiva gastandes ur cd-växlaren. Diet: Nisses senap rakt ur burken och nån sån Freewayjulmust pappa köpt på Kalkali livs som smakade ond bråd död längs tysk motorväg. Man hade nån ”kompis” som man bara hängde med varje dag just det lovet. En ett år äldre kille vars mamma var från USA och ledde aerobicspass iklädd grisrosa baddräkt nere i centrum och rökte mentolcigg i bilen. Jag och lovpolaren satt framför MTV och väntade på Nellys Dilemma. När den kom efter tre timmar satt vi bara och blängde som kloaksorkar som fått nos på två veckor gammal kebabrulle som vart inne i en VVS-montör och vänt. Sen gick vi ut till backen med min rostiga snowracer och vi var äldst och därmed kungar och du styrde och jag satt bakom tätt och det hade nästan känts romantiskt om jag inte hade haft med mina grusfyllda isbollar som jag lattjade iväg på intet ont anande dagisbarn som förlorade kontrollen om sina pulkor och körde rakt in i elskåp som exploderade bakom oss i tanken. Vid botten av backen bodde skolans rektor Egon Hedeberg. 400 år gammal redan 80-talet. 1880-talet. Han var En man som hette Ove om Ove hade hetat Hitler och tänt av på skumbananer och kranskommunskokain samma dag. Vi lät snowracern glida in sista biten på hans uppfart som var skottad med autistnazistisk precision. Efter bara sekunder slogs dörren upp och där stod han: General Surfitta, återuppstånden från dom fetedöda, iklädd bara sin morgonsarkofag, med en blodåder bultande i pannan som en anakonda fångad inuti en förhud.
”Era glosögda horungar! Jag ska flå er levande och göra barnkroppkakor av er!”
Han tog sats mot oss men det fanns ungerska modem på den här tiden som var snabbare. Vi reste oss helt zonkade av skräck och började kubba hemåt med snowracern som en poliotax efter oss i snöret. Vi tittade på varandra. Jag såg alla tänder i din käft. Vi levde. Att ha stått i dödens tambur hade påmint oss det. | Posted on 21/Nov/2022 23:08:06