Home Actress Gina Dirawi HD Instagram Photos and Wallpapers March 2024 Gina Dirawi Instagram - Kannan forever. Ni som vet ni vet❤️ Söndag 20:00 i @davidhellenius #helleniushörna

Gina Dirawi Instagram – Kannan forever. Ni som vet ni vet❤️ Söndag 20:00 i @davidhellenius #helleniushörna

Gina Dirawi Instagram - Kannan forever. Ni som vet ni vet❤️ Söndag 20:00 i @davidhellenius #helleniushörna

Gina Dirawi Instagram – Kannan forever. Ni som vet ni vet❤️ Söndag 20:00 i @davidhellenius #helleniushörna | Posted on 25/Nov/2023 22:29:19

Gina Dirawi Instagram – Jag har alltid olivolja i mitt badrumsskåp. Det är min farmor Fatimas fel. När jag var liten brukade hon tvinga mig titta på medan hon oljade håret och flätade olivoljeflätor. Oljan läker allt, sa hon. Också det som gör ont. De hade kvinnorna innan henne vittnat om. Fatimas lägenhet i Sundsvall var ett heligt tempel tillägnat olivolja. Små fat, bräddfulla av flytande guld,prydde varje vrå, och medan hon följde världens händelser på TV:n såg jag olivoljeflätorna få liv. De vävde en historia om en ung tjej vars svett och arbete färgade olivlundarna. Om nätter tillbringade under olivträdens stjärnbelysta himlavalv. I varje droppe såg Fatima ett kalejdoskop av minnen, ett helt universum osynligt för mina ögon, och som liten flicka grep jag desperat tag vid varje tillfälle att se henne måla liv i de delar som redan då fattades mig. Häromdagen stod jag och oljade håret i över två timmar. Det kanske låter överdrivet, men sen hösten har tiden jag spenderat med oljorna ökat. Minuter har förvandlats till timmar. Jag smörjer och smörjer, kroppen och håret. Kammar och flätar, och tänker på henne. På allt hon fick säga och allt som tystades ner. På hur hon fick sörja och hur hon förnekades sin sorg. På allt som togs ifrån henne och allt hon vann, och hur jag ser konturerna av henne även i det här: Att se klipp på youtube på sitt hemland och längta, titta på olivolja och längta, fläta sitt hår och längta. Jag är så jävla trött på att längta. Trots det återvänder jag till oljan och flätorna. I varje drag ger jag liv till en historia och ett arv som världen envist försöker tysta ner. Det blir ett litet manifest, som bara jag kan se. En tyst handling som sträcker sig flera tusen år tillbaka i tiden, som tydligen ska läka de allra djupaste såren. Ibland undrar jag om Fatima visste om att hon förberedde mig för de dagar då jag skulle behöva det som mest. Ritualer som läker det onda, det har jag farmor att tacka för🤍 📸: @daniel_stigefelt
Gina Dirawi Instagram – Det här är hösten och vintern. Jag skriver sida upp och sida ner, dag in och dag ut och allt jag skriver raderar jag. Orden räcker inte till och är överflödiga. De når inte upp till höjden av allt som är för stort, och jag kan inte se mer blod. Jag vet inte vad dom här klippen gör med ens hjärna? Jag vet att jag brukade tro på mänskligheten. På empatin. Är allt bara content nu? Avhumaniseringen skrämmer mig. När slutade vi se varandra som människor? Genomlever varje stadie av sorg. Förnekelse, ilska, förhandling och depression. Utom acceptansen. Den hinner jag aldrig nå. En kvävande stumhet sätter sig över hela kroppen, den cementerar känslan av svek. Klipper av dom delar som känner mest. Dom som skriker mest. Inte för att jag vill men för att jag måste. För familjens skull. För livets skull. För omgivningen och för alla dom som själva inte kan. Sen går jag och lägger mig, vaknar nästa dag och så börjar allt om igen. Jag ser i mina föräldrars ögon att något fundamentalt har gått sönder. Jag ser det i världens blick, och jag ser det i mig själv. Den synar om brist på liv. Jag håller krampaktigt i hoppet om att ljuset är på väg, att lidandet snart ska självdö. Drömmer om ögonblicket där alla barn blir allas igen. Räknar dagar som barn gör inför julafton. En julkalender men bakom varje lucka, ännu mer blod. Det här är hösten och vintern, och dom senaste 75 åren. Det här är mina förfäder, mitt folk och jag. Deras framtid och min. Men också alla andras. Hela vår mänsklighet. Det här är alla förlorade skratt och alla förlorade hem. Skriken och tystnaden. Tårarna och dom tomma uttrycken. Alla livlösa kroppar. Alla små små livlösa kroppar. Det här är hösten och vintern. Jag skriver om den öronbedövande tystaden och den målande dubbelmoralen och allt jag skriver raderar jag.

Check out the latest gallery of Gina Dirawi



Categories

Company

Follow on

© Gethu Cinema. All Rights Reserved