Stina Wollter Instagram – Mor Peps kudde
Jag växte upp med den här kudden som ett särskilt dyrbart ting i hemmet. Jag har tidiga och tydliga minnen av mamma som tindrande berättar om ”Mother Pep” som var sömmerska på Shakespeare memorial theater i Stratford Up on Avon. På 70-talet skrev mamma en text om denna Catherine Peplow som hon alltså fick kudden av. Kudden och texten/dikten inspirerade mig till en av vuxensagorna i min senaste bok. Jag vet fortfarande inte hur eller varför de möttes. Det fick jag hitta på. Att hon fanns har jag noga researchat fram.
När mamma dog var jag den enda som ville ha den mycket slitna kudden. Den står och vittrar sönder i mitt soffhörn. Nu tänker jag laga den.
Men först ska den få synas här.
I sagan ”Mor Peps kudde” kan du läsa (löst baserat på mammas dikt som publicerades i tidskriften ”Vår lösen”):
”Medan hon arbetade som sömmerska och påkläderska vid Shakespeare Memorial Theatre fick hon ta med sig lappar och tygbitar, slitna plagg som gjort sitt, från kostymateljén.
Hon samlade allt i en kista i sin enkla bostad vid Harvard house där hon varje ledig stund mitt under brinnande krig och ransonering såväl som i fredstid skapade försoning mellan fiendelappar.
De syddes samman i stjärnmönster och sexkanter. Ja, till överkast, kuddvar, västar och bonader fick Shakespeares odödliga människomenageri artigt dela med sig:
Lady MacBeths nattsärk omslöts av gårdskarlns kalsong och vålnadens brynja med hustruns strumpeband.
Hög som låg, dikt och verklighet pånyttföddes under hennes händer och medan hon sydde berättade hon om människan bakom lappen för den som än kom på besök.
Ingen var udda, ingen föll utanför, alla passade in i Mother Peps skapelseakt: hon slätade ut det skrynkliga, jämnade till en bit och sydde ihop.
I långa tider parade hon trasa och lump med siden och taft: Kind mot kind låg sammetskung med trashank, hovdam med hora, förbrödrade, försystrade med de kärleksfullaste, ömmaste osynliga stygn.
I sagan blir Mother Pep en gudsgestalt för en av huvudpersonerna , någon att tro på, att anförtro sig till och att bli sedd av. Som Pep såg och tog hand om sina lappar som trots olikheter i struktur, historik och material fogades samman. | Posted on 11/Jan/2025 17:41:59
